Enligt FN
Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. FN och människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch tolkar det som att det ska vara tillåtet enligt internationell rätt att utifrån samvetsliga och religiösa skäl neka till att genomföra militärutbildning som innehåller användande av vapen.
- The Universal Declaration of Human Rights - se artikel 18.
Likadant står det i FN:s internationella överenskommelse om civila och politiska rättigheter att ingen person ska behöva tvingas till något som strider mot den personens övertygelse, exempelvis utifrån religiösa eller moraliska grunder, så länge det inte får negativ påverkan för andra människors rättigheter. Har en människa en övertygelse om, utifrån religiös eller moralisk grund, att det är fel att använda vapen så ska det alltså enligt FN vara en mänsklig rättighet att få slippa.
- International Covenant on Civil and Political Rights - se artikel 18.
Utöver dessa deklarationer har FN även författat ett flertal resolutioner där värnpliktigas rätt att vara vapenfria understryks. I en resolution från FN:s kommission för mänskliga rättigheter står det exempelvis: ”The Commission on Human Rights (…) draws attention to the right of everyone to have conscientious objections to military service as a legitimate exercise of the right to freedom of thought, conscience and religion”
- Commission on Human Rights resolution 1998/77 – Conscientious Objection.
Enligt EU
Även EU har antagit en stadga om de rättigheter som ska gälla för EU:s medborgare och som alla medlemsländer måste bekänna sig till. Stadgan i sig är inte juridiskt bindande men har ändå stor politisk tyngd bland EU:s medlemmar. I stadgans artikel 10 står det uttryckligen att rätten till vapenvägran ska erkännas och vara inskrivet i medlemsstaternas lagar som behandlar just denna typ av frågor.
- Europeiska Unionens Stadga om de Grundläggande Rättigheterna - se artikel 10.
